Kan ju börja med att sammanfatta att detta år har bloggen verkligen fått vila, varför kan man ju undra… Mycket beror nog på att den nu mer inte är av samma betydelse då livet förändrats de senaste åren. Sen så finns inte alltid tiden med två små troll här hemma.

Får se hur jag gör i år, lägger ner hela skrivandet eller fortsätter… Vi får helt enkelt vänta och se.

Året 2014 började ute hos goda vänner med skratt, god mat och en aktiv liten gosse springande runt oss höggravida mammor.
I februari så blev sen denna underbara grabb storebror till en liten tjej som med lite ont i magen och med samma sömnrytm som sin storebror, det vill säga ingen sömn alls nattetid gjorde att mamma och pappas sömnkonto krympte ännu mer. Men ack så värt det.
I maj så fick vi fira att M fyllde två, du älskade lille pojk så mycket spring i din kropp så mycket kärlek till dig!
Lillan växte och frodades och började så sakteliga slippa magontet. Sommaren smög sakta på oss och det visade sig bli en riktig sommar för en gångs skull, varmt varmt… Något som inte var helt optimalt med vårt lilla radhus, super varmt på övervåningen där alla sovrum ligger och hur man än vädrade och hade sig så gick tempen aldrig ner. Så vi tog vårt pick och pack och åkte till stugan så ofta vi kunde, för där gick det att reglera värmen på ett helt annat sätt. När vi väl var hemma i stan så sov vi i vardagsrummet alla 4, mysigt på ett vis men väldigt tungt bitvis. Memphis umgicks med grannbarnen, tillika hans förskole kompisar. Badade, lekte och busade det var en helt underbar sommar. Vi grillade i stort sett varje dag, även de få dagar som det regnade så grillade vi 😊.

Hösten kom och jag började jobba mina nätter. Så Fredrik fick äntligen vara hemma med M och L, uppskattat både från hans och deras håll ❤️. Memphis började förskolan igen, kunde ha blivit bättre än det nu blev. Hoppas att det året som kommer blir bättre nu då vi gjort visa förändringar, tillslut!!

Man får kämpa för minsta lilla minut/sak ibland, annars så är det lätt att det bara skjuts framåt i tiden…

Hösten blev till vinter, en snöfattig vinter med en trött mamma som efter ett tag fick inse att det ibland inte bara är för att det är mörkt ute och lite sömn som är svaret, nu är det fixat iaf! Lexie fick sin första förkylning som drog med sig lite läkarbesök med utgången att hon verkar ha förkylningsastma, och hon har varit så duktig på att inhalera.

Just före jul så föll snön tillslut och vi fick oss en vit jul. Det var en underbar jul, både före och efter, tack alla som delat den med oss vi är så tacksamma!

Detta år kommer att avslutas så samma ställe som vi började 2014, men i år så är det inte bara en liten grabb som kommer att rejsa runt utan även två små flickor 😍.

För att sammanfatta Lexies först år så måste jag säga att nog för att hon är lik sin bror i utseende så är hon långt ifrån lik honom i sättet. M gick när han var 8 månader medans L på nu 10 månader tycker att vadå ska jag stå upp?? Ne men du måste skämta jag sitter bra här… Hon viftar hellre till oss att vi ska ge henne sakerna som hon vill ha. Så gå är nog en bit bort för henne, men hon pratar destomer.. Aldrig tyst! Och finmotoriken är det inget fel på, minsta lilla barr det hittar hon och får in i munnen.

Memphis andra år har i korta ordalag varit toppen, om han själv skulle få uttrycka det. Mycket lek ute på kvarteret och i stugan med kompisarna. Lite tungt att inte kunna göra sig förstådd ibland tyvärr, men han har ändå kämpat på och visat vad han velat. Nu så verkar talet äntligen ha kommit igång, mycket ord och meningar kommer det dagligen.
Han har visat sig vara en underbar storebror, man ser verkligen kärleken han har till lillasyster.

Tack för i år, nu får vi se vad som händer hör framöver… Kanske vi ses igen, kanske vi säger hejdå nu. 😊

Advertisements